https://emanuelkarlsten.se

Emanuel Karlsten — Journalistik om det som inte funnit annan platsJournalistik om det som inte funnit annan platsEmanuel Karlsten — Journalistik om det som inte funnit annan plats ≡ Menu Hem ENGLISH Om Emanuel Karlsten CV Föreläsare digitalisering, AI och sociala medier Moderator Producera podd Ändra integritetsinställningar Historik för integritetsinställningar Återkalla samtycken Emanuel Karlsten Journalistik om det som inte funnit annan plats Svenskarna och internet 2024 – de mest intressanta fynden by Emanuel Karlsten on september 30, 2024 Barn minskar användandet av Tiktok och Snapchat, bara en tredjedel har använt en AI-tjänst och fler hittar nyheter via sociala medier. Dessutom finns starkt stöd för mer kameraövervakning i samhället – och en majoritet tror att de är avlyssnade av sociala medier.Det är några av resultaten från årets stora undersökning ”Svenskarna och internet” som släpptes idag. Det är Internetstiftelsen som är bakom den stora enkät där drygt 2500 svenskar representerar allmänhetens användning. Det är frågor om självuppskattad användning, vilket inte alltid ger en rättvis bild av faktiskt användning utan kan säga lika mycket om tidens anda, stigman och attityder. Jag har genom åren sammanställt tidsserier över några av de återkommande frågorna i enkäten, något som Internetstiftelsen själva märkligt nog sällan gör. Ändå är det betydligt mer intressant, eftersom det är trenderna över tid som är intressanta, snarare än det enskilda resultatet från ett år. Sociala medier Tiktok. Årets stora överraskning är hur sociala medier minskar, framför allt bland de allra yngsta. Om vi börjar med Tiktok så ser vi en minskning totalt över året. Daglig användning står kvar på 15 procent, men mest intressant av dessa tre mått är veckoanvändningen. Där ser vi att det alltså minskar en procentenhet, och att 17 procent använder Tiktok varje vecka (notera att alltså över 90 procent av dessa också använder Tiktok varje dag). I åldrarna 8-11 år rasar det. Logiskt, eftersom Tiktok har en åldersgräns på 13 år. Eftersom föräldrar är med och fyller i enkäten för de yngsta är det rimligt att anta att kunskapen om åldersgränsen ökat under åren, vilket antingen lett till att fler (eller nya föräldrar) satt stopp, eller att man antar att deras barn inte använder Tiktok. Det ska också noteras att 19 procent av barn 8-19 år uppger att de har ett konto föräldrar inte känner till.Mer anmärkningsvärt är då 26-35 år, den åldersgrupp som växt snabbast på Tiktok ser ett första trendbrott. Det är udda, men svårt att dra slutsatser från ett enskilt år. Snapchat. Låt oss avhandla de ungas plattformar först, och konstatera att även Snapchat alltså minskar på samma sätt som Tiktok: I åldrarna 8-11 och 26-35. Här ökar det dock i äldre åldrar, sannolikt eftersom Snapchat mest är en meddelandetjänst: Det är de unga användarnas föräldrageneration som ökat anvädningen. Ska man ha kontakt med sina barn får man anpassa sig till de plattformar som alltså nästan 80 procent använder varje vecka (och ~90 procent av dessa använder varje dag). Facebook. Om vi går vidare till de äldres plattformar kan vi se att Facebook fortsätter att bromsa tappet på totalen. Det är mycket tack vare de medelålders, familjebyggarna. Men Facebook är fortsatt svårt att definiera på samma sätt som de andra plattformarna. Hur många av de här använder till exempel bara messenger? Svårt att avgöra, men klart är att 56-75-årsgruppen är de som växer snabbast här. Här kan det också vara värt att notera att den dagliga användningen dyker, jämfört med den höga veckoanvändningen. Svenskarna upplever inte att Facebook är en del av deras dagliga måltid. Här ser vi framför allt ett ras bland 26-35-åringar. Instagram. Instagram forsätter sin långsamma väg upp till att bli den populäraste plattformen bland svenskarna. Bortser vi från pandemins undantagsår är trenden tydligt uppåt sett till veckoanvädningen. Även om Tiktok kan tolkas ta allt mer av de 16-25-åringarnas Instagramtid, kan vi se hur användningen i övrigt ligger stabilt. En möjlig hicka i mätningen för 36-45-åringar har skapat ett jättehopp, men signalerar kanske snarare hur förändring sett ut över tid. Det ska också tydliggöras hur otroligt stark skillnad det är på användningen utifrån kön. Youtube. Den stora videokanalen har länge varit dominerande, särskilt i yngre målgrupper, men här sker sedan några år en märklig utveckling: Det minskar. Vi ser det i nästan alla åldersgrupper, på ett ganska jämnt sätt. Man får anta att det här åtminstone delvis beror på Tiktok, men också på att nästan alla plattformar (även Spotify!) satsar allt mer på video. X. Den bespottade Twitter-plattformen fortsätter överleva, trots alla ägar- och namnbyten. Det ligger kvar på nästan exakt samma nivå som för fyra år sedan och når även i år upp till 11 procent i veckoanvändning, mycket tack vare åldersgruppen 46-55 år som ökat. Vilket kan kännas naturligt, men notera då hur 16-25-årsgruppen är totalt dominerande här. Så har det alltid varit, och ter sig inte särskilt naturligt när man ser vilka som är stora på svenska X, men handlar kanske mer om att denna grupp följer internationella konton. Linkedin. Den Microsoftägda plattformen är helt dominerande i vissa branscher (31 procent av tjänstemän, 7 procent av arbetare använder varje vecka), men är fortfarande att jämställa med Twitter totalt i veckoanvändning: 12 procent använder varje vecka – och så har det varit de senaste åren. Hur mår svenskarna av sociala medier? En aktuell fråga, när vi pratar om skärmtidsbegränsningar och den allmäna oro som sprider sig i det offentliga samtalet. Här kan man välja perspektiv. Antingen notera hur en majoritet upplever att sociala medier gör att vi mår bättre. Eller fokusera på de problem som en del upplever. Här är en svår balans, för vi kan inte bortse från att 40 procent tycker att de ”slänger bort tid” på sociala medier, eller 10 procent känner sig utanför eller misslyckad på grund av sociala medier. Men kan vi samtidigt hålla i tanken att 60 procent tycker sociala medier underlättar sociala relationer, 27 procent känner större gemenskap med värdefulla råd och stöd? Det här är en balans som måste finnas med när vi diskuterar digital samvaro – hur det på ett positivt sätt blivit avgörande för en hel nations sociala kontakter. Det har också i allt högre utsträckning blivit platsen vi tar del av nyheter – särskilt för yngre. 25 procent av de på Tiktok följer nyheter där och 45 procent säger att de genom det tar del av nyheter de annars inte skulle ta del av. Tittar vi bara bland de yngre säger 66 procent av 00-talisterna det. Det här är viktigt, inte minst eftersom 62 procent av svenskarna inte betalar för medier. Vad är det då för nyheter de tar del av? Många medier använder gratisversioner på sociala medier idag, men här skördar rimligtvis också alternativmedier stora framgångar i att nå ut med deras politiserande nyheter. Integritet En av undersökningens mest intressanta delar är frågan om integritet. 70 procent av svenskarna tycker att kameraövervakning med AI-igenkänning på allmän plats borde vara tillåtet om det bekämpar brott. Bara 19 procent tycker det borde vara förbjudet. Här är det äldre som drar upp totalen, men även bland 90- och 00-talister är det en majoritet som är för mer kameraövervakning. Men än mer anmärkningsvärt, inte minst med bakgrund av diskussionen om Chat control, är att 91 procent av svenskarna tycker att polisen ska ha tillgång till digitala konversationer, vid misstanke om brott eller allvarliga brott. Det är en enorm majoritet. Men är det kanske också rimligt? Frågan är ställd utifrån den ordning vi är van vid: Att polisen kan bugga kriminellas rum efter misstanke och domstolsbeslut. Och en digital sådan ordning är såklart helt ok. Den pedagogiska utmaningen här är att förklara vad krypterad kommunikation är, och hur svår den är att översätta till fysiska rum. Till sist är det värt att uppmärksamma att trots svenskarnas liberala inställning till övervakning, är förvånansvärt många konspiratoriskt lagda angående att deras telefon övervakar dem i smyg. 63 procent tror att deras telefon avlyssnar dem, utan tillåtelse. Ju yngre (och högre telefonanvändning, kan man tänka), desto fler. 81 procent av 90-talisterna uppger att något de pratat om sedan dykt upp som reklam i mobiltelefonen. Vilket föranlett personen att tro att de är avlyssnade.Det här är en seglivad myt, som allra mest handlar om vår svaga förståelse över vad man kan göra med mycket data. Facebook och andra behöver helt enkelt inte lyssna av dig, utan kan med hjälp av dina rörelsemönster, vilka du umgås fysisk eller digitalt med, vilka sajter du besöker, vilket Wifi du kopplar upp till när förutse dina rörelser eller köpmönster. Att lyssna på din telefon behövs helt enkelt inte, ändå känns det som magi. AI Till sist kan vi dela några slides från användningen av AI. Som är lägre än man kanske kan tro. Inte minst givet att Similar web menar att Chat gpt är använt i Sverige i paritet med Expressen.se. Å andra sidan kanske är just så man ska förstå det: Ungefär en tredjedel av svenskarna informeras via Expressen, lika många som alltså använder Chat gpt. Här läser du hela undersökningen. Den här artikeln är kostnadsfri tack vare personer som varje månad bidrar ekonomiskt för att journalistiken ska vara tillgänglig. Du kan också bidra, från 25 kr i månaden, genom tjänsten Patreon.Artikeln är skriven under licensen CC-BY, fri att dela och återpublicera om du hänvisar tillbaka hit. Få ett gratis mejl när det finns en ny artikel * indicates required Epost * { 0 comments } Sverige säger ja till nya versionen av Chat control by Emanuel Karlsten on september 26, 2024 Det blev, som väntat, ett ja från regeringspartierna och Socialdemokraterna. Därmed har Sveriges riksdag än en gång röstat igenom det kritiserade övervakningsförslaget Chat control.Den här gången röstade Vänsterpartiet rätt, och Miljöpartiet hade bytt ut ledamoten som tidigare gick emot partiet.Så vad händer nu? Det blev ingen större dramatik när riksdagens justitieutskott möttes på torsdagsförmiddagen. Regeringen hade redan i agendan tillkännagett för utskottet att de ställer sig bakom Ungerns nya förslag till Chat control, och eftersom det ursprungligen är Socialdemokraten och EU-kommissionären Ylva Johansson som tagit fram förslaget, ställde sig också Socialdemokraterna bakom förslaget. Vänsterpartiet röstade den här gången enligt partiet, och Miljöpartiet bytte ut ordinarie utskottsledamot Rasmus Ling. Det var han som förra gången röstade för förslaget, trots att partiet påstod sig vara emot. Nu tog istället suppleanten Rebecka De Moine, Rasmus Lings plats, och partiet röstade denna gång nej. Men det räckte alltså inte. Sveriges hållning är nu antagen och även om det också ska passera EU-nämnden är det nu formellt klart. Vad är nu nästa steg?I EU finns två lagstiftande organ och båda behöver anta en hållning, som sedan ska diskuteras vidare i ett trepartssamtal. Det ena, EU-parlamentet, har antagit en kraftigt kritisk och mer urvattnad version. Men ministerrådet har ännu inte antagit en hållning. Det förslag som Sverige idag godkänt kommer från Ungern, men vad övriga EU-länder tycker vet vi ännu inte helt. Det förslag som kom i juni, och som Sverige också godkände, ogillades av övriga EU-länder. Kommer detta förslag nu passera? Inför utskottets sammanträde idag skickade svenska regeringen ut följande information: ”Det ungerska ordförandeskapets målsättning är att rådet ska kunna enas om en partiell allmän riktlinje vid RIF-rådsmötet den 10-11 oktober, som därmed kan utgöra grund för trepartsförhandlingar med Europaparlamentet i syfte att nå en slutlig överenskommelse om texten. Det är dock i nuläget osäkert om frågan kommer att tas upp för partiell allmän riktlinje eller enbart som en lägesuppdatering på rådsmötet i oktober.” Vad är det Sverige har ställt sig bakom? Jag skrev i går om att regeringen själva summerat förslaget som att ”förordningen inte ska förbjuda, försvaga eller kringgå helsträckskryptering”.Ändå är kritiken att förslaget bryter krypterad kommunikation. Varför? Ja, det är det paradoxala. För samtidigt som krypteringen ska respekteras, skrivs följande:”Spårning/…/på krypterade tjänster föreslås vara möjligt genom så kallad uppladdningsmoderering som innebär att spårning kan ske innan information krypteras och skickas”.Men kryptering är inte kryptering om det kan läsas av någon annan än den som skickar och tar emot. Det här kreativa sättet som först Belgien och nu Ungern tagit fram till EU:s ministerråd omöjliggör kryptering. Det är en paradox, eftersom krypterad kommunikation inte både kan skyddas och övervakas. Kan någon extern part se det, är det inte längre krypterat. Ungerska kompromissförslaget bygger alltså på att bilder, länkar och filmer (inte längre text och ljud) förhandsgranskas innan det skickas av dig. Vill du inte, slipper du – men då får du inte skicka bilder. Det här har nästan samtliga svenska partier (utom Socialdemokraterna) varit mycket kritiska mot i EU-parlamentet. Men hemma i Sverige har de alltså röstat igenom det.Sverige antagit sin hållning. Men hur det utvecklar sig i EU är fortfarande oklart. Den här artikeln är kostnadsfri tack vare personer som varje månad bidrar ekonomiskt för att journalistiken ska vara tillgänglig. Du kan också bidra, från 25 kr i månaden, genom tjänsten Patreon.Artikeln är skriven under licensen CC-BY, fri att dela och återpublicera om du hänvisar tillbaka hit. Få ett gratis mejl när det finns en ny artikel * indicates required Epost * { 3 comments } Beslutet om Chat control flyttas fram: Riksdagen röstar torsdag – partierna svarar inte på frågor by Emanuel Karlsten on september 25, 2024 Nu är det klart – imorgon, torsdag den 26 september kl 10, överlägger riksdagens justitieutskott om Sveriges hållning angående övervakningsförslaget Chat control. Ännu har inga av de riksdagspartier som gick till EU-val på sin kritik mot förslaget, berättat varför de nu plötsligt är positiva. Mötet flyttades fram. Från att varit på agendan den 3 oktober, är det nu offentligt att det är imorgon torsdag som Sverige klubbar sin hållning i frågan om Chat control. I handlingar som skickade ut igår, tisdag, görs en summering av det nya kompromissförslaget. Där förklarar regeringen att ”förordningen inte ska förbjuda, försvaga eller kringgå helsträckskryptering”, men ändå ska man spåra i krypteringen.Hur då? Jo:”Spårning/…/på krypterade tjänster föreslås vara möjligt genom så kallad uppladdningsmoderering som innebär att spårning kan ske innan information krypteras och skickas”. Det här är viktigt att framhålla: Kryptering är inte kryptering, om det kan läsas av någon annan än den som skickar och tar emot. Det här kreativa sättet som först Belgien och nu Ungern tagit fram inför EU:s ministerråd, är omöjligt. Det är en paradox. Krypteringen kan inte båda skyddas, och sedan hittas en bakdörr på. Då är det inte längre krypterat. Det är hela principen med kryptering! Den här kompromissen bygger alltså på att man ska låta alla bilder och filmer förhandsgranskas innan det skickas på internet. Vill du inte slipper du – men då får du inte använda tjänsten. Detta ställer sig regeringen bakom, och eftersom de har med sig Socialdemokraterna kommer det sannolikt bli den hållning Sverige har in till EU:s ministerråd. Hur kan då Moderaterna och Kristdemokraterna kampanja sig till en plats i EU-parlamentet, med motsatt politik? Ja, det vet ingen, för varken Moderaterna, Kristdemokraterna eller Liberalerna vill svara på frågor om det. Imorgon vet vi åtminstone vad våra svenska politiker tycker. Den här artikeln är kostnadsfri tack vare personer som varje månad bidrar ekonomiskt för att journalistiken ska vara tillgänglig. Du kan också bidra, från 25 kr i månaden, genom tjänsten Patreon.Artikeln är skriven under licensen CC-BY, fri att dela och återpublicera om du hänvisar tillbaka hit. Få ett gratis mejl när det finns en ny artikel * indicates required Epost * { 2 comments } Riksdagen kräver överläggning om ”Chat control” – nytt beslut kan fattas 3 oktober by Emanuel Karlsten on september 23, 2024 Riksdagen kommer att hålla ny överläggning om det kontroversiella förslaget Chat control. Den 3 oktober ska frågan upp i justitieutskottet. Men kommer det innebära någon förändring för Sveriges hållning? Strax innan sommaren hastades förslaget om massövervakningsförslaget Chat control igenom den svenska riksdagen. Ett parti röstade fel, ett annat sa utåt att det röstade fel, men röstade egentligen som planerat. Sverige hade därmed en positiv hållning till Chatcontrol in till EU:s ministerråd. Men dagar innan det skulle antas bordlades frågan. Därmed har ministerrådet ännu inte antagit någon hållning. I september presenterade därför det nya ordförandelandet Ungern ett nytt kompromissförslag. Förslaget är snarlikt det som kom innan sommaren och i de förberedande mötena har Sverige på tjänstemannanivå redan flaggat för att Sverige står bakom förslaget. I riksdagen hade regeringen planerat att frågan skulle vara en informationspunkt, men när justitieutskottet samlades på torsdagen krävdes en ny överläggning i frågan. Det bekräftar också Justitieministerns pressekreterare, Caroline Opsahl.”Avseende det nu föreliggande kompromissförslaget har JuU begärt en sådan överläggning. Den planeras att äga rum innan nästa rådsmöte.” Frågan ligger nu på agendan inför justitieutskottets sammanträde, 3 oktober. Det är en vecka innan EU:s ministrar möts för att försöka anta en gemensam hållning, den 10-11 oktober. Det finns indikationer på att Frankrike är positiva, vilket i så fall skulle häva den blockerande minoritet som tidigare funnits och avvisat alla tidigare förslag. Tyskland är fortsatt kritiska och därför kan det räcka att flera andra mindre länder ansluter sig till deras linje. Men vad pekar på att Sverige ska svänga? Vi vet ännu inte alla partiers positioner, men den vänsterorienterade Kamratdataföreningen Konstellationen har den senaste månaden gjort en enkät och uppger att de fått svar från fyra partier, som alla är negativa till förslaget: Centerpartiet, Vänsterpartiet, Sverigedemokraterna och Miljöpartiet. Övriga partier har avböjt att svara föreningen. Inför EU-valet kampanjade moderata ledamot Tomas Tobé med sin kritik mot Chat control, men i riksdagen har alltså Moderaterna varit positiva. När jag kontaktar partiet bekräftar de att de ställer sig bakom förslaget som ligger: ”Moderaterna stödjer den svenska ståndpunkt som förankrades i riksdagen vid överläggning i Justitieutskottet den 18 juni 2024. För närvarande finns inget förslag om ändring av denna ståndpunkt”, skriver partiets presstalesperson i ett mejl. Kristdemokraterna har också varit positiva till förslaget, medan deras parlamentsledamot, Alice Teodorescu Måwe, uttryckte kritik så sent som för bara två veckor sedan. Även Liberalernas Karin Karlsbro har tydligt sagt nej till Chat control, men i riksdagen är Liberalerna positiva. Det krävs att Moderaterna svänger, eller att flera av de övriga partierna svänger, för att Sverige ska avvisa förslaget. Vad innehåller det nya kompromiss-förslaget?I det förslag som riksdagen nu ska ta ställning till finns flera förbättringar, men innehåller fortfarande hårt kritiserade förslag. Syftet är alltså att komma åt sexuella övergrepp på barn och för att göra detta ska alla bilder och videos som skickas på internet övervakas. Det som är krypterat ska kommas åt genom en scanning innan bilderna och video krypteras. Alla ska också få ett val att övervakas, men tackar man nej får man inte längre skicka bilder och video på internet. I förslaget har man också tagit bort formuleringar om att AI ska lista ut och larma och övergrepp och istället är det bara redan tidigare känt material som det ska scannas efter. Förslaget har återkommande fått hård kritik, allra mest mot att det omöjliggör krypterad information. I EU-parlamentet har man avvisat stora delar av förslaget, men nu ska alltså rådets position avgöras. När båda lagstiftande församlingar har en position träffas de i en trilogförhandling med EU-kommissionen där man kommer överens om en kompromiss. Det mandat ministerrådet får i förhandlingarna kan alltså bli avgörande för slutprodukten. Den här artikeln är kostnadsfri tack vare personer som varje månad bidrar ekonomiskt för att journalistiken ska vara tillgänglig. Du kan också bidra, från 25 kr i månaden, genom tjänsten Patreon.Artikeln är skriven under licensen CC-BY, fri att dela och återpublicera om du hänvisar tillbaka hit. Få ett gratis mejl när det finns en ny artikel * indicates required Epost * Bilden är skapad av Midjourney AI { 2 comments } Därför är regeringens möte med nätjättarna en politisk uppvisning – som inte knäcker några gäng by Emanuel Karlsten on september 19, 2024 KOMMENTAR. Imorgon, fredag 20 september, träffar Sveriges justitieminister representanter från nätjättarna Google, Meta, Snap och Tiktok. Idén – utåt sett – är att de ska tas i örat av politiken: Sluta upp att hjälpa kriminella rekrytera!Vad det kommer innebära i praktiken?Ingenting. Uppdaterat: Läs min reflektion efter ministrarnas möte, publicerat i GP Dels för att Sverige och nordiska regeringarna (som gemensamt kallat till mötet) är så pyttesmå och dels för att nätjättarna är så superstora. Det är som att kalla till sig Kinas ambassadör när man tycker något är tokigt: Det är symboliskt viktigt, men i nästan alla fall totalt verkningslöst. I det här fallet ännu mer, eftersom man inte har några starka affärsmässiga skäl att förvänta sig reaktioner. Nordiska regeringarna får lita på att nätjättar blir imponerade/skrämda eller lyssnar med hjärtat. Dels kommer det inte betyda något – för vad skulle det ens betyda? Det är så klart inte oviktigt att regeringen (och övriga nordiska regeringar, som är med på samma möte) träffas. Det behövs kunskapsutbyte, och när det gäller teknik och sociala medier är kunskapen särskilt låg bland politiker. Det behövs också ömsesidig respekt för utmaningarna. Och säkert kommer Meta, Google och Tiktok visa lite program de har för att stävja desinformation och skapa trygga plattformar.Men sen då? Vad ska egentligen de här plattformarna göra i praktiken mot gängrekrytering? Ingen av de plattformar som polisen pekat ut som plats för gängrekrytering finns med under mötet. De krypterade meddelandeapparna Signal och Telegram är inte där (de har ingen representation i norden). Ändå kommer frågan sannolikt komma upp: Vad gör vi med krypteringen. Kanske är den hela anledningen till att mötet överhuvudtaget sker. Jag har tidigare skrivit mycket om lagförslaget Chat control och hur EU-kommissionen vill bryta upp krypteringen så att allt vad medborgare skriver, fotar eller säger kan övervakas i jakt på övergreppsmaterial. I Sverige förbereder justitieministern ett liknande lagförslag, där techplattformar ska lämna ut även krypterad information vid misstanke om kriminell aktivitet. Frågan är viktig. Men hur ska det gå till? Kryptering är inte något som kan slås på och av. Den är konstant. Den är byggd av techbolag för att de själva inte ska kunna se vad deras användare skriver, och på så sätt skydda deras integritet – något som stater och medborgarrättsorganisationer ropat om i flera år. Det är alltså ett säljargument för sajter som Whats app och Facebook, och är en teknik som kostat miljarder att utveckla. Det är denna teknik staten nu vill bryta upp, för att komma åt kriminella. Hur? Alla alternativ innebär att krypterad information slutar att existera. Att alla samtal alltid ska kunna avlyssnas. Det kan tyckas logiskt omsatt i en analog värld, där rum kunde buggas först efter misstanke och domstolsbeslut. Men i en digital värld så innebär det att det måste byggas in en nyckel i krypterad kommunikation. Och då är kommunikationen inte längre krypterad, alltså hemlig förutom mellan den som skickar och tar emot. Det finns inget mellanting – och det här är problemet. Av flera skäl. Dels eftersom Meta (som är den av dem på mötet som har mest krypterad meddelandetjänster) aldrig skulle gå med på det. Hela deras säljpitch är integritet, att du som användare ska kunna använda krypterad meddelandetjänster. Konsekvensen kan egentligen bara bli två saker:Whatsapp och Facebook skulle sluta fungera i Sverige. Eller regeringen blockerar sajterna. Båda scenarion är lika osannolika. Men det är alltså vad vi pratar om här: Lösningar som är så historiskt stora och genomgripande att det skulle förändra vardagen för oss medborgare Låt mig därför gissa hur mötet på fredag lunch slutar: Nätjättarna presenterar ett åtgärdsprogram, kanske ett forum för kunskapsutbyte (ja, det finns indikationer på det). Och att politikerna kallar till presskonferens, för att berätta om sin framgång, kanske också om ett lagförslag som ska bryta upp kryptering för att hjälpa mot brott. Ingenting av det kommer betyda någonting. Det är fluff. En rökridå, ett irrbloss. En politisk uppvisning av symbolisk makt. Och det kommer inte knäcka några kriminella gäng. Den här artikeln är kostnadsfri tack vare personer som varje månad bidrar ekonomiskt för att journalistiken ska vara tillgänglig. Du kan också bidra, från 25 kr i månaden, genom tjänsten Patreon.Artikeln är skriven under licensen CC-BY, fri att dela och återpublicera om du hänvisar tillbaka hit. Få ett gratis mejl när det finns en ny artikel * indicates required Epost * Bilden överst i artikeln är AI-genererad. { 0 comments } Nya förslaget om ”Chat control” läckt – Sverige måste ge besked inom 12 dagar by Emanuel Karlsten on september 12, 2024 Ungern lägger nu fram ett nytt förslag på Chat control. Detta för att EU:s ministerråd ska få igenom en position och kunna börja förhandla med Europaparlamentet om hur den slutgiltiga lagen ska bli. Det nya förslaget är över 200 sidor långt och Sverige har tolv dagar på sig att återkomma med en position.Fortfarande innehåller förslaget massövervakning och scanning även av krypterad information – fast i andra ord. Text uppdaterad med mer detaljer om vad förslaget kan innehålla. Jag berättade redan förra veckan hur Sveriges justitiedepartement bekräftade att EU:s ordförandeland Ungern var på väg att ta fram en lagtext för det kontroversiella lagförslaget Chat control. – Vi uppfattar det som att ordförandeskapet avser att arbeta vidare utifrån den föreslagna inriktningen. I sådana fall är nästa steg att ta fram en rättslig text för fortsatt diskussion. Ordförandeskapets ambition verkar fortsatt vara beslut vid RIF-rådsmötet i oktober, sa justitieministerns pressekreterare, Caroline Opsahl, då. Idag läckte sajten Politico dokumentet som är på totalt 217 sidor, och Sverige har nu fram till den 23 september att förankra en hållning. Det nya förslaget är snarlikt det som Belgien la fram till övriga EU-länder innan sommaren. Till skillnad från EU-kommissionären Ylva Johanssons förslag så ska inte längre all kommunikation övervakas, utan ”bara” bilder och video. Krypteringen påstås heller inte brytas, utan istället ska bilderna och videon scannas innan det krypteras. Vilket i praktiken innebär att krypteringen är bruten. Detta trots att förslaget innehåller långa utläggningar om hur viktigt det är inte kompromissa med just helsträckskryptering.Precis som tidigare finns också en formulering om att användaren ska godkänna att deras material scannas, men godkänner de inte får medborgare i EU inte längre använda bild eller video-tjänster på internet. Ordningen för att ett förslag ska bli lag i EU är att två lagstiftande organ ska tycka till om förslaget. Det ena, EU-parlamentet (som vi röstade på i juni), har redan avvisat stora delar av förslaget. Men det andra organet, ministerrådet där EU-ländernas alla regeringar samlas, har ännu inte tagit ställning eftersom flera länder blockerat de förändringsförslag som funnits på bordet. Framför allt är Tyskland kritiska. Sveriges regering och riksdag har däremot varit positiva till alla förslag som presenteras funnits på bordet, inklusive det från Belgien som presenterades innan sommaren. Men detta efter att flera partier råkat rösta fel och glömt anmäla en avvikande mening. Nu finns det alltså en ny chans, men också bara tolv dagar, för de svenska partierna att samla sig och formulera vad de tycker om förslaget som ligger på bordet. Det är heller inte klart om regeringen tycker att Ungerns förslag är tillräckligt nytt för att det ska behöva förankras hos riksdagen igen. I TV4 Nyhetsmorgon försökte jag i veckan sammanfatta mer om kritiken. Den här artikeln är kostnadsfri tack vare personer som varje månad bidrar ekonomiskt för att journalistiken ska vara tillgänglig. Du kan också bidra, från 25 kr i månaden, genom tjänsten Patreon.Artikeln är skriven under licensen CC-BY, fri att dela och återpublicera om du hänvisar tillbaka hit. Få ett gratis mejl när det finns en ny artikel * indicates required Epost * { 5 comments } Ungern arbetar på nytt förslag om Chat control – ger ny möjlighet för riksdagen att rösta nej by Emanuel Karlsten on september 5, 2024 Det kan bli nya turer för Chat control i riksdagen. När representanter från EU-ländernas regeringar träffades på onsdagen framkom att ordförandelandet Ungern arbetat på ett reviderat förslag. Sveriges justitiedepartement menar att det nu kan innebära att frågan än en gång återgår till Sveriges riksdag. Tidigare i veckan framkom det att Ungern, som är nytt ordförandeland, valt att ta upp frågan om det kontroversiella Chat control. Inför mötet med EU-ländernas ständiga representanter skickades det på tisdagen ut en agenda med förslag på förändringar. Via Sveriges Justitiedepartement har jag kunnat begära ut underlaget, där det framkommer att Ungern sonderar hur övriga EU-länders regeringar nu tänker kring förslaget och att införa förändringar i det. Efter sammanträdet menar Justitieministerns presstalesperson att de uppfattar det som att Ungern nu vill arbeta vidare med förslaget, vilket i så fall innebär att ta fram en rättslig text för fortsatt diskussion. Det innebär också att förslaget kan klubbas vid nästa ordinarie möte på ministerrådet i oktober. Blir det ett nytt förslag behöver Sveriges regeringen inhämta nytt mandat från riksdagen, enligt justitiedepartementet.”Vad gäller riksdagen så har justitieutskottet fått information om de nya avgränsningar som föreslås. Om frågan kvarstår som beslut på dagordningen till RIF i oktober kommer regeringen att förankra Sveriges position i riksdagen i vanlig ordning” Det innebär i så fall en ny möjlighet för riksdagspartierna att rösta enligt sin politik. Vid senaste tillfället var det två partier, Miljöpartiet och Vänsterpartiet, som röstade mot partilinjen, och i efterhand påstod att det var ett misstag, något jag kunde avslöja var falskt. Det som står på spel är vilken förhandlingsposition EU:s ministerråd kommer anta inför den trilogförhandling som väntar med parlamentet och kommissionen. Parlamentet har redan antagit en kraftigt urvattnad version av det ursprungliga förslaget. Läs mer och tidigare artiklar om Chat control här. Den här artikeln är kostnadsfri tack vare personer som varje månad bidrar ekonomiskt för att journalistiken ska vara tillgänglig. Du kan också bidra, från 25 kr i månaden, genom tjänsten Patreon.Artikeln är skriven under licensen CC-BY, fri att dela och återpublicera om du hänvisar tillbaka hit. Få ett gratis mejl när det finns en ny artikel * indicates required Epost * { 5 comments } Ministerrådet klubbade aldrig Chat control i EU – på onsdag kan arbetet återupptas by Emanuel Karlsten on september 2, 2024 Innan sommaren försökte Sverige smyga igenom sin hållning i frågan om Chat control. Det väckte stor uppmärksamhet eftersom flera partier nyss gått till val på att vara emot övervakningsförslaget. Men även om regeringens hållning klubbades, han den aldrig formaliseras eftersom EU flyttade rådsmötet. Uppdaterat: Nu bekräftar regeringen att frågan nu återupptas – och beslut kan fattas i oktober. Det gick snabbt i juni, vilket jag rapporterat flera gånger om. Det så kallade Chat control 2, ett lagförslag som förenklat vill övervaka all medborgares kommunikation – inklusive krypterad – fick ett snabbspår in i justitieutskottet där samtliga partier utom SD och C var positiva. Varken Vänsterpartiet eller Miljöpartiets representanter hade sitt parti med sig, och nyheten ledde till stor tumult i båda partier. Sveriges riksdags hållning var hur som helst klubbad och regeringen kunde ställa sig bakom förslaget. Men i sista stund ströks beslutet från EU:s agenda, och ordförandeklubban för ministerrådet hann gå vidare från Belgien till Ungern. Vad nästa steg skulle bli var oklart. Om något ska bli lag i EU behöver EU-parlamentet (som vi röstade fram genom EU-valet) och EU:s regeringar ha förhandlat fram varsin position. Den positionen tas sedan med in i ett ”trilogmöte” med EU-kommissionen, och så kompromissas det fram ett förslag. EU-parlamentet har varit kraftigt kritisk mot förslaget och har antagit en mycket urvattnad version av det ursprungliga förslaget. Men EU:s regeringar har alltså ännu inte klubbat en egen förhandlingsposition. I ett dokument som tillgängliggjorts via Österrikes regering, finns en preliminär agenda för Coreper II – den grupp som samlar EU-ländernas ständiga representanter. Det var här som frågan var tänkt att snabbavhandlas innan sommaren. Nu är den enligt dokumentet uppe på agendan igen och handlar om ”Lägesuppdatering och vägledning för fortsatt arbete”. Det bekräftar också justitiedepartementet. ”Det stämmer att det ungerska ordförandeskapet har satt upp CSAM-förordningen på dagordningen för Coreper på onsdag, som lägesuppdatering och diskussionspunkt. Ordförandeskapet har även aviserat att man planerar att sätta upp frågan för beslut om rådets förhandlingsmandat på RIF-rådsmötet den 10–11 oktober.” På direkt fråga bekräftar även Sveriges ständiga representant i Coreper II dokumenten, men också att agendan inte är spikad förrän dagen innan. Det är då den så kallade Anticigruppen träffas för att klubba agendan, utifrån vad medlemsländerna är beredda att diskutera. Det är alltså här det kommer framkomma ifall det skulle finnas ett nytt förslag för Sverige att ta ställning till, eller om det kommer att fortsätta arbetas på det Sverige redan har klubbat – och om det i så fall finns en tillräckligt stor majoritet bland medlemsländerna som är för. Följetången kring det kontroversiella förslaget – som du bland annat kan läsa om här – fortsätter. Den här artikeln är kostnadsfri tack vare personer som varje månad bidrar ekonomiskt för att journalistiken ska vara tillgänglig. Du kan också bidra, från 25 kr i månaden, genom tjänsten Patreon.Artikeln är skriven under licensen CC-BY, fri att dela och återpublicera om du hänvisar tillbaka hit. Få ett gratis mejl när det finns en ny artikel * indicates required Epost * Bild överst genererad med hjälp av AI, Midjourney { 2 comments } Tiktok har hittat och stängt av nya nätverk av konton kopplade till SD: ”Utgav sig för att vara myndighet” by Emanuel Karlsten on juli 18, 2024 Tiktok har hittat och stängt av 35 konton kopplade till Sverigedemokraternas politik. Det är 22 fler än de 13 trollkonton som TV4 kunde avslöja tillhörde partiet och som tidigare släckts ned. I den färska transparensrapporten skriver Tiktok att ”nätverket skapade vilseledande profiler, inklusive konton som utgav sig för att vara från statliga myndigheter”. Redan i juni kunde jag berätta att Tiktok tagit bort samtliga av de 13 trollkonton som Kalla fakta avslöjade tillhörde Sverigedemokraterna. Sociala medier-företaget ville då inte ge någon offentlig kommentar om beslutet utan hänvisade till den större rapport som skulle släppas i juli. Idag, torsdags, släpptes den under rubriken ”Covert influencer operation”, det vill säga ”dold påverkansoperation”. Där skriver företaget om alla konton som avslöjas med att försöka påverka val och den politiska debatten i olika länder. I juni handlar det om två länder: Sverige och Ecuador. Fynden delas in i externa och interna, varav de svenska kontona hamnar i kategorin externt. Ett externt fynd handlar om granskningar som gjorts utifrån och som lett till interna utredningar. Tiktok har inte publikt bekräftat att det handlar om SD:s trollkonton, men källor från Tiktok har tidigare bekräftat att Kalla faktas granskning lett till att en intern kartläggning och att det var Tiktok som själva stängde ned de 13 konton som Kalla fakta avslöjat. Samma källor har då hintat om att det i en kommande rapport kan pekas ut fler konton. I rapporten berättar nu tiktok att dessa 35 konton hade 109 000 följare vid nedtagningen i juni. ”Vi bedömer att detta nätverk bedrevs från Sverige och riktade sig mot en svensk målgrupp. Individerna bakom nätverket skapade icke autentiska konton för att konstgjort förstärka narrativ på svenska som var fördelaktigt för Sverigedemokraterna och deras agenda”, skriver Tiktok i rapporten. Det står inte vilka konton det gäller, men däremot att ”nätverket skapade vilseledande personas inklusive konton som utgav sig för att vara statliga myndigheter”. Sverigedemokraterna har tidigare hävdat att de inte har bedrivit verksamhet på fler än de 13 anonyma konton som Kalla fakta avslöjade. Sverigedemokraterna hälsar nu via sin pressavdelning att de inte längre har några anonyma konton och att ärendet därför inte handlar om dem. De avböjer att kommentera vidare. Tiktok Sverige vill inte heller ställa upp på en intervju och hälsar att de inte ger någon mer kommenterar. Uppdaterat: Läs min analys i GP om vad vi egentligen vet. Den här artikeln är kostnadsfri tack vare personer som varje månad bidrar ekonomiskt för att journalistiken ska vara tillgänglig. Du kan också bidra, från 25 kr i månaden, genom tjänsten Patreon.Artikeln är skriven under licensen CC-BY, fri att dela och återpublicera om du hänvisar tillbaka hit. Få ett gratis mejl när det finns en ny artikel * indicates required Epost * { 6 comments } Chat control struket från agendan i EU – ingen omröstning idag by Emanuel Karlsten on juni 20, 2024 Idag klockan 13 skulle EU:s ministerråds hållning i frågan om Chat control klubbats, men med bara timmar kvar har ärendet nu strukits från agendan. Det bekräftar en centralt placerad källa i EU.– Jag vet inte vad detta betyder, om det inte finns tillräckligt med stöd i frågan. Men hade det funnits stöd hade de haft det på agendan, säger källan. Beslutet om ministerrådets hållning i Chat control har stressats fram. I förra veckan stod det klart att en nytt kompromissförslag skulle kunna få tillräckligt stöd av EU-länderna, och därför behövde Sverige snabbt ha sin position klar. Det ledde till en den hastiga behandlingen i utskottet, där Vänsterpartiet röstade fel, och Miljöpartiet haft interna stridigheter om vad som egentligen är rätt. Ministerrådet har inget formellt möte kvar, men samtliga länder finns representerade i de Ständiga representanternas kommitté, kallat Coreper. Där finns en slags tjänstemanna-ambassadör från Sverige, som kan framföra riksdagens hållning. Idag klockan 13 var mötet planerat och på agendan låg omröstning om Chat control. Men nu är den flyttad.– Ja, det är borttaget, säger en svensk centralt placerad källa i EU, med insyn.Källan bekräftar därmed de rykten som cirkulerat under förmiddagen. Vad som nu händer är oklart. Nästa inplanerade möte är på måndag, men där ska frågan inte behandlas, enligt källan. Nästa ordinarie möte är på onsdag. Men kommer inte frågan upp då rinner tiden ut. Belgien är ordförandeland juni månad ut, sedan övergår ordförandeskapet till Ungern. Det är bara ett ordförandeland som kan föra upp frågan på dagordningen för beslut. Belgien har varit måna om att få igenom en position för ministerrådet under deras ordförandeskap. Enligt uppgift eftersom man inte litar på att Ungern kommer förvalta frågan. Ungerns har hittills hållt en låg profil i frågan. Enligt samma källa med insyn har Belgien uppgett att Ungern lovat att driva frågan vidare. Den här artikeln är kostnadsfri tack vare personer som varje månad bidrar ekonomiskt för att journalistiken ska vara tillgänglig. Du kan också bidra, från 25 kr i månaden, genom tjänsten Patreon.Artikeln är skriven under licensen CC-BY, fri att dela och återpublicera om du hänvisar tillbaka hit. Få ett gratis mejl när det finns en ny artikel * indicates required Epost * Bild överst i denna artikel under CC BY-SA 4.0, { 0 comments } Previous Posts Journalist. Vinnare av Stora journalistpriset – Årets förnyare  för bevakningen av coronapandemin. Krönikör. Föreläser, utbildar, modererar och skriver om saker som är digitala och sociala. Ordförande Medieakademin, poddar Mediepodden. kontakt@emanuelkarlsten.se 0702772030 Stötta på patreon.com/emanuelkarlsten Sök efter: Senaste inläggen Svenskarna och internet 2024 – de mest intressanta fynden Sverige säger ja till nya versionen av Chat control Beslutet om Chat control flyttas fram: Riksdagen röstar torsdag – partierna svarar inte på frågor Riksdagen kräver överläggning om ”Chat control” – nytt beslut kan fattas 3 oktober Därför är regeringens möte med nätjättarna en politisk uppvisning – som inte knäcker några gäng Arkiv september 2024 juli 2024 juni 2024 maj 2024 september 2023 maj 2023 mars 2023 februari 2023 januari 2023 december 2022 oktober 2022 september 2022 augusti 2022 juli 2022 juni 2022 maj 2022 april 2022 mars 2022 februari 2022 januari 2022 december 2021 november 2021 oktober 2021 september 2021 augusti 2021 juli 2021 juni 2021 maj 2021 april 2021 mars 2021 februari 2021 januari 2021 december 2020 november 2020 oktober 2020 september 2020 augusti 2020 juli 2020 juni 2020 maj 2020 april 2020 mars 2020 februari 2020 januari 2020 december 2019 november 2019 oktober 2019 september 2019 augusti 2019 juli 2019 juni 2019 maj 2019 april 2019 mars 2019 februari 2019 januari 2019 december 2018 november 2018 oktober 2018 september 2018 augusti 2018 juli 2018 juni 2018 maj 2018 april 2018 mars 2018 februari 2018 januari 2018 december 2017 november 2017 oktober 2017 september 2017 augusti 2017 juli 2017 juni 2017 maj 2017 april 2017 mars 2017 februari 2017 januari 2017 december 2016 november 2016 oktober 2016 september 2016 augusti 2016 juli 2016 juni 2016 maj 2016 april 2016 mars 2016 februari 2016 januari 2016 december 2015 november 2015 oktober 2015 september 2015 augusti 2015 juni 2015 april 2015 mars 2015 februari 2015 januari 2015 december 2014 november 2014 september 2014 juni 2014 april 2014 mars 2014 februari 2014 januari 2014 december 2013 november 2013 oktober 2013 september 2013 augusti 2013 juli 2013 juni 2013 maj 2013 april 2013 mars 2013 januari 2013 december 2012 november 2012 september 2012 augusti 2012 juni 2012 maj 2012 april 2012 mars 2012 februari 2012 januari 2012 december 2011 november 2011 oktober 2011 september 2011 augusti 2011 juli 2011 juni 2011 maj 2011 april 2011 mars 2011 februari 2011 januari 2011 december 2010 november 2010 oktober 2010 september 2010 augusti 2010 juli 2010 juni 2010 maj 2010 april 2010 mars 2010 februari 2010 januari 2010 december 2009   Laddar in kommentarer …   Skriv en kommentar … E-post (Obligatorisk) Namn (Obligatorisk) Webbplatssvsesv-SE1728666661https://emanuelkarlsten.se

Ahitsio ny tranokalanao?

Manao inona ianao?